Oj, vad skönt. Hade nästan glömt känslan av att vinna. Påminnelsen var som en smekning från någon du tycker om. Sången i omklädningsrummet efteråt var ostämd, osynkroniserad och alldeles, alldeles underbar. Något som gör sången ännu vackrare är när spelare som inte spelat matchen, som Ronald, Robban, Thomas för att nämna några, är med och sjunger. Det skapar lagkänsla.
När kramkalaset ebbat ut, när den sista ”high-five:n” var utförd, när handflatorna ömmade efter alla handklappningar och sången väl tystnat, satt vi kvar i omklädningsrummet och bara njöt. Av en händelse gled jag in på en historia som ligger mig varmt om hjärtat. När jag berättat klart lovade jag mig själv att delge mina läsare samma historia i nästa blogg.
Den handlar om en kille från Kålltorp som ger ordet layd-back ett ansikte. Hannes ”mañana” Sahlin har snart glidigt igenom 22 år av sitt liv. Han tar dagen som den kommer och oroar sig inte för småsaker. Vår relation är ganska speciell och vi gillar att driva med varandra. Ganska rått ibland. För ett tag sedan fick jag ett drömläge. En straffspark utan målvakt.
Om layd-back är en synonym till Hannes är ordet charm en annan. Det är inte bara vi i laget som charmas av Hannes närvaro utan även det motsatta könet har en förkärlek till Härlandas Don Juan. För en tid sedan satt undertecknad och Sahlin i bilen på väg till träningen. Vår vänsterback beklagade sig över att en tjej som han träffat inte riktigt utstrålade de känslor som han efterfrågade. Tjejen ifråga, som inte bott i Sverige särskilt länge, gav Hannes kalla handen. -Fan Fidde, hon verkar lite svår den här tjejen, berättade Sahlin. Jag började hugga direkt: ”Hon vill inte ha dig Hannes. Har du tappat det eller?”, frågade jag elakt. – Lägg av Fidde, till slut kan ingen stå emot. Det vet du, var Sahlins självsäkra replik. Kroppsspråket avslöjade dock något helt annat än självsäkerhet. Gamnacken antydde att det var en något stukad Casanova som satt i passagerarsätet.
När träningen väl var genomförd och Hannes stod i duschen fick jag så läget. Under mycket stress snodde jag åt mig hans mobil och letade mig fram bland alla kontaktuppgifter. Sedan bytte jag mitt kontaktnamn mot tjejens. Om jag nu skulle ringt Hannes, skulle ju hennes namn kommit upp på hans display. Efter detta författade jag följande SMS från min mobil, där jag tog stor hänsyn till hennes korta tid här i Sverige: ”Hej Hanes. D va kul sist. Har tenkt på dig masa. Du har så leker krop. Kram”. Jag skickade meddelandet till Sahlin.
När vår vänsterspringare var tillbaka efter duschen tog det inte lång tid innan han tittade på sin mobil. Alla som sett filmen ”Blådårar” minns Zlatans utspel när han kommer in omklädningsrummet efter att han fått anbud från Ajax. Alla är tysta. Ingen verkar unna sin kaxige lagkamrat framgången. Helt plötslig ger Zlatan ifrån sig ett överlägset tjut. Samma läte fick Hannes till när han läst klart sitt SMS. Hans glädjetjut följdes upp med: ”Fidde- kolla här. Jag sade ju det. Vem kan motstå?” Tuppkammen var åter på plats. Don Juan var tillbaka.
Tack Hannes för att du gjorde den dagen oförglömlig.
Fidde


Twitter
Facebook
RSS





Stackars Hannes… Men genialt!