Fram med en kastrull och slå i lite vatten. Hämta ut havregryn från skafferiet, salt från kryddskåpet och mjölk ur kylskåpet. Häll ner i kastrullen och rör om med pekfingret. Det var flera år sedan jag slutade använda decilitermått när jag gjorde min frukostgröt. Nu går jag på rutin. Ett glas Tropicana, två mackor och datorn som sällskap. En vanlig frukost i en bloggares vardag. Men vissa mornar ser lite annorlunda ut. Då får jag dubbla ingredienserna i kastrullen, ta fram fyra mackor istället för två, slå på lite kaffe och dessutom ta fram två glas Tropicana. Datorn kan jag glömma. Då heter nämligen mitt sällskap Camilla. Idag är det bara min Compaq och jag.

Visste ni att mustaschkampen slutar den 28 maj. I laget är det flera som hakat på kampanjen med blandade resultat. Vi har David Stenman som väl är den som lyckats bäst. Vår burväktare påminner om Tom Selleck när denne var i sina glansdagar. Även Sahlin är fin i sin tunna lilla mustasch vilken lär var hur inne som helst bland polarna borta vid Dramaten. Sen har vi Simon som hade kunnat se ut som Borat i sin mustasch men istället valt att trimma ner den till den grad att han nu påminner om en framgångsrik krögare från någon av Paris finare brasserier.

Men de finns även de killar som kanske inte lyckats riktigt lika bra. Där viljan funnits men där andra tillkortakommanden försvårat produktionen av mustaschväxt. Jag tänker närmast på Rickard och Christian. Grabbarna har verkligen ansträngt sig till fullo och odlat och odlat och odlat. Efter flera veckors slit fick killarna lön för mödan då det nu finns en viss möjlighet att se några pubertala fjun när solen står i zenit. Det är dock viktigt att komma ihåg att det är inställningen som räknas och insatsen är lika mycket värd även om fjunen bara syns under viss tid på dagen, i en viss vinkel och med rätt typ av förstoringsglas.

Att jag tycker det är roligt att skoja med någon eller några då det rör sig teman som skäggväxt eller andra ämnen som berör testosteron och manlighet bottnar med största sannolikhet i min egen historia. Undertecknad var nämligen Härlandas minsta 16-åring 1996 och målbrott och generande hårväxt var efterlängtade tecken på utveckling. Inte bara av mig, utan även av mina föräldrar, som verkligen deltog i min jakt på att bli man. Det var med stor avund jag såg kompis efter kompis nå sin brytningsperiod. Hur inblandad min familj var förstod jag inte själv förrän den dagen ett ynka lite hårstrå presenterade sig i duschen. Ett hårstrå som vände upp och ner på allt. Givetvis trodde jag att det lilla strået, likt allt annat böös som fastnade ”där nere”, kunde duschas bort. Till min stora förtjusning gick det inte denna gång. Det tunna lilla strået satt verkligen fast, vilket fick mig att hoppa och skrika av glädje. När jag berättat för mina föräldrar om min upplevelse i duschen öppnade pappa sin finaste champagne och utbringade en skål för det drygt centimeterlånga hårstrået. Det är faktiskt helt sant. Roligt nu kanske, men tufft på den tiden. Det här var en period som jag faktiskt tror har stärkt mig senare i livet.

Jaja, hursomhelst. Är du sugen på att bevittna grabbarnas mustaschkamp ska du besöka Valhalla idag klockan 16.00. Eller om du är sugen på att kolla på bra fotboll för den delen! Då kommer nämligen Limham/Bunkeflo på besök. En riktigt svår match väntar oss mot ett väldigt bollkickligt lag. Det gäller att vara på tårna.

Nä, nu måste jag kila. Gröten har kokat länge nu.

Fidde

Dela på Facebook
Dela på Twitter
RSS